Vad är ett dödsbo och vem ansvarar för det?
Ett dödsbo är inte bara den avlidnes bostad utan omfattar alla tillgångar och skulder som den avlidne efterlämnar. Dödsboet betraktas som en juridisk person som existerar från dödsfallet fram till arvskiftet.
Ett dödsbo omfattar alla tillgångar och skulder som den avlidne efterlämnar.
Vilka är dödsbodelägare?
Dödsbodelägarna är de personer som enligt lag eller testamente har rätt till arv efter den avlidne. Det är dessa personer som tillsammans ansvarar för att förvalta dödsboet tills det avvecklas. Dödsbodelägare kan vara:
- Efterlevande make eller maka
- Barn till den avlidne (även adoptivbarn)
- Barnbarn (om deras förälder som var barn till den avlidne har avlidit)
- Föräldrar, syskon eller andra släktingar enligt arvsordningen
- Universella testamentstagare (personer som enligt testamentet ska ärva hela eller delar av boet)
Om den avlidne var gift är det i första hand den efterlevande maken eller makan som förvaltar de gemensamma tillgångarna. Finns det inga arvingar eller testamentstagare blir Allmänna arvsfonden dödsbodelägare.
Vem får gå in i ett dödsbo enligt lag?
Enligt svensk lag är det i första hand dödsbodelägarna som har rätt att gå in i den avlidnes bostad. Detta regleras i Ärvdabalken, som är den lag som styr arv och dödsboförvaltning i Sverige.
Efterlevande makes särställning
Om den avlidne var gift har den efterlevande maken eller makan rätt att bo kvar i den gemensamma bostaden och fortsätta använda bohaget. Detta gäller även under tiden som bouppteckningen genomförs. Den efterlevande maken har därmed en särskild rätt att gå in i bostaden.
När flera dödsbodelägare finns
Om det finns flera dödsbodelägare, till exempel barn till den avlidne, krävs det i princip samtycke från alla dödsbodelägare för att någon ska få gå in i bostaden och hantera tillgångarna. Detta kan ibland leda till praktiska problem om dödsbodelägarna inte är överens.
Viktigt att veta!
Även om du är dödsbodelägare får du inte börja tömma bostaden eller ta med dig värdefulla föremål innan bouppteckningen är genomförd. Att ta tillgångar från dödsboet utan övriga delägares samtycke kan i vissa fall betraktas som olovligt förfogande.
Undantag: Vad får man göra utan samtycke?
Det finns vissa åtgärder som anses nödvändiga för att förhindra skada eller förfall av bostaden. Dessa får genomföras även utan samtliga dödsbodelägares uttryckliga samtycke:
- Slänga mat som kan bli dålig
- Tömma sopor
- Stänga av vatten för att förhindra läckage
- Sänka värmen på elementen
- Vattna blommor
- Skotta snö från uppfarten
- Klippa gräs
- Hämta post för att förhindra överfull brevlåda
Att ta hand om växter och förhindra skador på bostaden är tillåtet även utan samtliga dödsbodelägares samtycke.
Dessa åtgärder handlar om att ta hand om bostaden och förhindra skador, men det är viktigt att komma ihåg att du inte får ta eller flytta på värdesaker utan alla dödsbodelägares godkännande.
Myndigheters tillträde till dödsbon
I vissa situationer kan även myndigheter ha rätt att gå in i ett dödsbo. Detta gäller främst i följande fall:
Kommunens ansvar
Om det saknas anhöriga eller om anhöriga inte tar ansvar för dödsboet, har kommunen enligt 18 kap. 2 § ärvdabalken skyldighet att förvalta dödsboet. I sådana fall får kommunens representanter gå in i bostaden för att genomföra bouppteckning och ta hand om tillgångarna.
Polisens befogenheter
Polisen kan i vissa fall gå in i en avliden persons bostad, till exempel:
- Om dödsfallet har inträffat under oklara omständigheter och utredning krävs
- Om det finns misstanke om brott
- För att säkra värdefull egendom när ingen annan kan ta ansvar för den
Boutredningsman
Om dödsbodelägarna inte kan komma överens om förvaltningen av dödsboet, kan tingsrätten utse en boutredningsman. Denna person får då laglig rätt att gå in i bostaden och hantera dödsboets tillgångar.
“En boutredningsman har samma rätt som dödsbodelägarna att företräda dödsboet och har därmed rätt att gå in i den avlidnes bostad för att fullgöra sitt uppdrag.”
Tillträde före och efter bouppteckning
Bouppteckningen är en viktig gränslinje när det gäller hanteringen av ett dödsbo. Den ska ge en korrekt bild av den avlidnes ekonomiska situation vid dödsfallet.
Bouppteckningen är en viktig process där dödsboets tillgångar och skulder dokumenteras.
Före bouppteckningen
Innan bouppteckningen är genomförd bör dödsboets tillgångar hållas intakta. Dödsbodelägare får gå in i bostaden, men:
- Inga värdesaker bör tas från bostaden
- Möbler och bohag bör inte flyttas ut
- Bankkonton bör inte tömmas
- Försäljning av tillgångar bör vänta
Efter bouppteckningen
När bouppteckningen är genomförd och registrerad hos Skatteverket kan dödsbodelägarna börja avveckla dödsboet. Nu kan de:
- Fördela lösöre enligt testamente eller arvskifte
- Tömma bostaden
- Sälja eller överlåta fastigheter
- Avsluta bankkonton
Bouppteckningen ska påbörjas inom tre månader efter dödsfallet och vara inlämnad till Skatteverket inom fyra månader. Under denna tid bör dödsboets tillgångar hållas intakta så långt det är möjligt.
Hantering av tvister om tillträde till dödsbon
Det är inte ovanligt att det uppstår konflikter mellan dödsbodelägare om vem som får gå in i bostaden och hur tillgångarna ska hanteras. Här är några vanliga situationer och hur de kan hanteras:
Exempel: Syskon i konflikt
Ett vanligt scenario är att syskon är oense om hanteringen av föräldrarnas dödsbo. Om ett syskon går in i bostaden och tar saker utan de andras godkännande kan det leda till långvariga konflikter.
Verkligt exempel
Efter Karins mors bortgång uppstod en konflikt mellan henne och hennes bror. Brodern hade tagit moderns smycken från bostaden innan bouppteckningen var genomförd, vilket ledde till en rättslig tvist. Tingsrätten fastslog att brodern var skyldig att återlämna smyckena till dödsboet för korrekt värdering och fördelning.
Lösningar på konflikter
Om det uppstår konflikter kring vem som får gå in i dödsboet finns flera möjliga lösningar:
- Medling – En neutral tredje part kan hjälpa till att lösa konflikten
- Boutredningsman – Tingsrätten kan utse en boutredningsman som tar över förvaltningen
- Gemensam inventering – Dödsbodelägarna kan tillsammans inventera bostaden
- Skriftliga överenskommelser – Tydliga avtal om vem som får göra vad
En boutredningsman kan utses av tingsrätten för att hantera dödsbon där delägarna inte kommer överens.
Vanliga frågor om tillträde till dödsbon
Kan syskon kräva att få gå in i förälderns bostad efter dödsfallet?
Ja, om syskonen är dödsbodelägare har de rätt att gå in i bostaden. Dock bör detta ske i samförstånd med övriga dödsbodelägare. Om det finns en efterlevande förälder som bodde tillsammans med den avlidne, har denna person rätt att bo kvar och bestämma över bostaden.
Vad händer om det inte finns något testamente?
Om det inte finns något testamente fördelas arvet enligt den legala arvsordningen i Ärvdabalken. Dödsbodelägarna blir då de som enligt lag har rätt till arv: make/maka, barn, barnbarn, föräldrar eller andra släktingar beroende på vilka som finns i livet. Dessa personer har då gemensam rätt att gå in i och förvalta dödsboet.
Hur anmäler man olovligt tillträde till ett dödsbo?
Om någon utan rätt går in i ett dödsbo och tar tillgångar kan det vara brottsligt. Du kan anmäla detta till polisen som olovligt förfogande eller i allvarligare fall stöld. Dokumentera vad som saknas och samla bevis om möjligt. Du kan också ansöka hos tingsrätten om att få en boutredningsman utsedd om konflikten är allvarlig.
Får hyresvärden gå in i en avliden hyresgästs lägenhet?
Hyresvärden får inte på eget bevåg gå in i en avliden hyresgästs lägenhet. Hyresrätten övergår till dödsboet, och det är dödsbodelägarna som har rätt att gå in i lägenheten. Hyresvärden måste få tillstånd från dödsbodelägarna eller, i vissa fall, från kronofogden om lägenheten behöver tillträdas.
Hur länge har man på sig att tömma ett dödsbo?
Det finns ingen lagstadgad tidsgräns för när ett dödsbo måste tömmas. Om det gäller en hyresrätt beror det på hyresavtalet, men vanligtvis ges dödsboet 3 månaders uppsägningstid. För bostadsrätter och villor bestämmer dödsbodelägarna själva när bostaden ska tömmas, ofta i samband med försäljning eller överlåtelse.
5 viktiga punkter att komma ihåg
- Dödsbodelägare har rätt att gå in i den avlidnes bostad, men bör göra detta i samförstånd med övriga delägare.
- Före bouppteckningen bör inga värdesaker tas från bostaden eller flyttas.
- Efterlevande make/maka har särskild rätt att bo kvar i den gemensamma bostaden.
- Vid konflikter kan en boutredningsman utses av tingsrätten för att hantera dödsboet.
- Nödvändiga åtgärder för att förhindra skada på bostaden får genomföras även utan samtliga delägares samtycke.
Att hantera ett dödsbo kräver både kunskap om juridiska regler och respekt för den avlidne och övriga dödsbodelägare.
Behöver du juridisk hjälp med dödsbohantering?
Att hantera ett dödsbo kan vara både känslomässigt påfrestande och juridiskt komplicerat. Om du känner dig osäker på dina rättigheter eller om det har uppstått konflikter kring dödsboet kan det vara klokt att söka professionell hjälp.
Vi hjälper dig med juridisk rådgivning
Våra erfarna jurister specialiserade på arvsrätt kan hjälpa dig med alla frågor kring dödsbohantering, från vem som får gå in i dödsboet till hur tillgångarna ska fördelas. Vi erbjuder personlig rådgivning anpassad efter din situation.
Eller ring oss direkt för rådgivning:
Sammanfattning
Frågan om vem som får gå in i ett dödsbo är viktig och kan ibland leda till konflikter mellan anhöriga. Huvudregeln är att det är dödsbodelägarna som gemensamt har rätt att tillträda och förvalta den avlidnes bostad och övriga tillgångar. Särskilda regler gäller för efterlevande make eller maka, som har rätt att bo kvar i den gemensamma bostaden.
För att undvika konflikter är det viktigt att kommunicera öppet med övriga dödsbodelägare och respektera de juridiska regler som finns. Om konflikter ändå uppstår finns hjälp att få, antingen genom medling eller genom att ansöka om en boutredningsman hos tingsrätten.
Kom ihåg att hanteringen av ett dödsbo inte bara handlar om juridik utan också om att visa respekt för den avlidne och dennes önskemål. Med rätt kunskap och ett respektfullt förhållningssätt kan processen bli så smidig som möjligt under en redan svår tid.
